Falkenberg Stadslopp Race Report

Tillbaka i Falkenberg. Förra året sprang jag detta millopp på 35:13, var ganska nöjd. I år drömde jag om sub34-tider. 5 km uppvärming. 20 minuter sitta och vänta. Sen går starten och jag försöker hitta nåt slags tempo som ska gå att hålla i tio kilometer. Inte rusa iväg. Första kilometern på 3:10, oops. Ligger då på ca 20:e plats. Går om ett par stycken, bl a Zacke Toresson, OK Nackhe, som slog mig med en halvminut i Varberg för tre veckor sedan. Andra kilometern - 3:15, fortfarande oops. Men det känns ändå rätt bra, som om jag skulle kunna överraska mig själv och hålla det runt 3:20 hela vägen. Ska tilläggas att första två är relativt lättsprungna. Tredje kilometern har en liten knöl på kanske 2-3 höjdmeter och piper till på klockan på 3:30, oops igen fast åt fel håll. Sen en liten knixig sväng upp på en bro och ytterligare en kilometer på ca 3:30. Sen finns inte så mycket att berätta, maler på solo, är trött, vill helst sluta springa men vet att jag skulle bli besviken på mig själv om jag inte fullföljde. Detta är väl en del av grejen med tävlingslöpning, att få hjärnkriser och kämpa på och fortsätta, och besegra sig själv litet. Skulle inte vara kul om det var lätt tänker jag och bestämmer mig för att sluta tänka och bara springa istället. Fram till 8 kilometer ligger jag således och maler på ensam i 3:30-tempo. Får en svamp, häller lite vatten över huvudet. Strax innan 8 km-skylten får jag syn på en rygg jag tycker jag känner igen, tar in och går förbi och identifierar denna som Mikael Eriksson, Lindome Löparklubb. Han klistrar min rygg och vi följs åt fram till backen ca 500 meter innan mål. Där börjar han psyka mig och frågar hur det känns, jag försöker svara nåt men minns inte vad. Mikael är en ökänd spurtare men idag har jag ingen lust att göra en Mattias Claesson och lägga mig utan fight. Vi följs åt uppför backen, vänstersväng, högersväng och sen upploppet som jag kommer in på i innerkurva, försöker trycka på några steg men det är avgjort efter 20 meter av det 100 meter långa upploppet, då är Mikael på nåt sätt redan 20 meter före mig. Va fan, känns nästan som fusk på nåt sätt, vet inte hur han gör. Kommer in på 34:37 enligt egen klocka, 34:40 enligt officiell tid, konstigt att jag missat tre sekunder, spelar ju ingen roll egentligen, men... Sen visar det sig att många har 2-3 sekunders skillnad på egen tid och officiell så det måste varit nåt tjall med tidtagningen. Sen undrar jag om banan är kontrollmätt, står ingenstans om kontrollmätning på loppets hemsida, nån som vet.

9:e plats och landsvägspers på 10 km med 19 sekunder (om det är kontrollmätt) måste jag ändå vara nöjd med även om jag siktade under 34 minuter, finns inget att skylla på, bättre än så här är jag inte just nu. Men jag ska bli.

För övrigt vann vi lagtävlingen och ställde oss av någon anledning i längdordning, från vänster: Joakim Röstlund, Klas Östbye, Undertecknad samt Marcus Morin. (Tack Jonas för bilderna)

Spring i regnet

Gött väder för löpning. Lite regn. Skönt att numera vara glasögonlös när det regnar. Distans idag, några kilometer själv först, sen med klubben, sen 3 km tävlingsfart, ca 3:20-fart. Är 3:20 tävlingsfarten på lördag kommer jag antingen dö eller göra succé. Blir kul, fast nervöst, och den vanliga önskan att nån ska komma fram och skjuta mig under dom sista 2 kilometrarna. Fortfarande grymt skav bak på hälsenorna efter söndagens miss att köra långpass utan strumpor. Löpning, löpning, löpning. Blev i alla fall nästan 20 km idag. Kanske vilodag imorgon om jag inte orkar upp på morgonen innan jobbet då det är enda tillfället som ges imorgon.

Dagens löpträning:

Morgonjogg: 6 km i VFF Speed

Nöjd efter morgonjogg

Kväll: 6x800 med 90' ståvila, snittfart ca 3:10/km, sen 4x30' med 60' PJ, oklar fart. Asics Hyperspeed. Totalt 17 km.

Totalt 23 km idag. Liten känning i vänster hälsena/vad i slutet av intervallpasset, tog det därför lugnt på dom avslutande korta. Är väl för ung för gubbvad hoppas jag.

För övrigt saknar vi tre löpare till våra två lag i Vasastafetten den 21 augusti. Nån som är sugen? 1:a laget har klar vinstchans i mixedklassen. Årets löphändelse!

Sen tävling på lördag då, Falkenberg Stadslopp. Är <34 min möjligt? 35:13 förra året. Den som lever får se.

Nöjd efter kvällsträning

Nytt världsrekord

Brudaremossenmasten, belägen 150 möh.

9:49, lyder det nya rekordet Delsjövägen - Radiomasten, 2,63 km, 90 höjdmeter, 3:44/km. Putsning med 1 minut. Barfota så klart. Totalt 10 km barfota på asfalt, vilket är det längsta jag sprungit helt barfota.

Söndag, veckosummering och nio veckor kvar

63 dagar, 9 veckor, är tiden kvar till Berlin. Vad kan man åstadkomma på 9 veckor? Förhoppningsvis en del. Idag blev det första marathonfartpasset. På asfalt. Men med mer backar än Berlin som är så platt det kan bli. Planen var att springa 25 km men pga skoskav stannade jag vid 18 och joggade hem 3 km barfota. Inga strumpor var orsaken till skavet. Mycket skönt väder med 14 grader och lätt regn, slipper den där matta känslan jag får vid 25-30 grader och solsken. Snittfarten på de 18 kilometrarna blev 3:47 med alla kilometrar mellan 3:40 och 3:55, jämn ansträngning där variationerna i kilometertider beror på uppför/nerför. Fokuserat och bra pass som inte var jättejobbigt, hade kunnat fortsätta till 25 om jag inte fått skav, men inte 42. Men om 9 veckor går det förhoppningsvis efter lite toppning, med plattare bana och nummerlapp på bröstet. Känner dock att jag inte höjer mig lika mycket på tävling som många andra verkar göra. Kanske är jag för spänd i tävlingssituationen.

En tanke jag har nu är att köra långpass i marathonfart, med successivt ökande längd, upp till ca 30 km. Om man på träning kan springa 30 kilometer i en viss fart borde man kunna hålla samma fart i 42 kilometer på tävling, är min tanke. De flesta skulle nog inte köra så långt i tävlingsfart men jag gillar självförtroendet det ger med så tävlingsspecifika förhållanden som möjligt.

Mängdmässigt blev veckan inte så mycket att skryta om, 81 km, men 43 av dessa har jag loggat i sub-4-minuterskolumnen i dagboken, vilket är min schablonmässiga gräns för kvalitet. Dessa 43 kommer från ett riktigt bra långintervallpass i tisdags och två bra snabbdistanser, över 12 respektive 18 kilometer nu i helgen. Så jag är nöjd med veckan trots lite bristande mängd. Men samtidigt tycker jag att slitenheten jag kände i slutet av förra veckan/början på denna till stor del har försvunnit och jag hade ganska pigga ben idag. Kan också bero på att vi nu har betydligt bättre väder för löpträning än för några dagar sedan. Älskar att springa i 14 grader och duggregn.

Snabbdistans

Igår blev det 12 km terrängjogg/blåbärsplockning med brorsan. Denna gången var det faktiskt lite bättre fart på honom. Skulle kunna bli löpare av honom också om han hade uthållighet som sträckte sig längre än tre månader. Blir det ett Göteborgsvarv?

Idag var det bara jag som kom för att köra intervallträning på förmiddagen. Så då blev det snabbdistans istället, vilket jag tycker är lättare att köra själv än intervaller. Dessutom var det ganska längesen jag körde nån längre snabbdistans. Bestämde mig av nån anledning för att köra 12 km i ca marathonfart. Sprang runt Lilla Delsjön, halvbackigt. Första km på 3:49, sen föddes en tvångstanke om att varje km skulle gå snabbare än den föregående. Detta funkade tills jag klockade en på 3:31 helt plötsligt, och visste att nästa var rätt så backig. Men höll i ganska bra ändå, klockade alla ganska tight runt 3:40 med den bästa på 3:27 (utför) och ett snitt på 3:38. Stabilt, jobbigt och bra pass. Dock en bit under vad jag drömmer om att hålla på Berlin Marathon. 3:48 ger ju 2h40min så siktet är nog inställt på 3:45 per km. Klarar jag det döps bloggen om till Sub 2:30. Vet dock att steget från 2:40 till 2:30 är betydligt längre än det från 2:50 till 2:40. Får bli en femårsplan. Men först 2:40 och det kräver mer än att bara ställa ut skorna. Två månader kvar och en bunt tävlingar att vässa formen på. Närmast Falkenberg stadslopp 10 km om en vecka, siktar under 34 minuter där. Har även bestämt mig för att springa Stockholm halvmarathon den 11:e september, 15 dagar innan Berlin. Förhoppningsvis är detta mer formgivande än utslitande.

Idag och igår

Igår blev det helvilodag löpmässigt. Idag 3km till jobbet, maxfart typ, vilket var lite överraskande för kroppen några minuter efter att jag hade vaknat. Men ganska bra sätt att kickstarta en dag på. Sen hem en kortare väg, allt som hanns med, ca 2 km, halvsnabbt. Seg i kroppen, så även om dessa lugna dagar mest sker eftersom jag inte hunnit träna så ligger dom ganska bra. Har ändå haft en ganska bra period de senaste veckorna, inte jättemycket mängd men ganska mycket hårdlöpning. Får se vad helgen ger för träningsmöjligheter och hur benen känns. Skulle vilja få till ett långpass med bra känsla, de senaste har jag liksom fått slita mig igenom. Men den friske har som bekant många önskningar medan den sjuke endast har en.

Tisdag och intervallträning förstås

6x1500 med 2 minuters vila. VFF Speed igen, längesen jag körde Five Fingers på ett intervallpass. Nästan helt platta 1500-ingar. 4:52, 4:56, 4:56, 4:57, 4:58, 4:54 får anses som godkänt både avseende fart och jämnhet, snittfarten blir väl strax under 3:20. Sen knöt sig vaderna vill jag lova. Oj, oj, kanske över gränsen till vad som är bra idag. Drygt 17 km totalt. Kanske inte kommer kunna springa riktigt på några dagar nu. Kanske borde vara smartare. ?

Tisdag morgon

Nej, jag orkade ingen morgonjogg. Men ikväll, då blir det ett jäkla spring.

Måndag

Lugn dag. 10 km lätt jogg på kvällen. ~5:00. Trevlig temperatur. Orkar jag morgonjogg i morgon bitti?

Söndag

Veckan summeras till 106 km. Idag sprang jag 27 km, varav 20 var på asfalt, ut till Röda sten och tillbaka. 10 km hade jag sällskap av Malin på rullskridskor vilket gjorde att jag fick springa på rätt bra ibland för att hänga med. Glasspaus vid Röda sten. Hem samma väg och sen en vända i skogen för att samla ihop till långpasslängd. På fötterna VFF Speed. Lite segt idag också, hade ursprungligen tänkt mig ett riktigt långt långpass men anpassade lite efter hur jag kände mig.

På väg mot Röda sten

Bra vecka med 4 kvalitetspass, dock har inget av dessa varit jättetufft. 27 km har gått i sub-4 fart, de flesta av dessa även i sub 3:30 fart. Som sagt är känslan den att jag är ganska nedtränad just nu, lite oklart hur jag lägger upp nästa vecka, helvila eller lätt jogg imorgon i alla fall, sen får jag se. Börjar jobba imorgon igen, så det påverkar ju lite. Nöjd med att ha haft 3 veckor över 10 mil i rad nu i alla fall.

Parkour

Seg lördagmorgon

Tre tappra slöt upp för lördagsintervaller. Alla ganska opeppade och morgonsega. Bestämdes att köra en stege 6', 5', 4', 3', 2', 1', 1', 1'. En minuts ståvila mellan varje. Snittfarterna blev 3:25, 3:20, 3:26, 3:36, 3:23, 2:56, 3:00, 2:51. Segt, segt, segt. Hur mycket ska man våga träna ner sig? Har kört kvalitet tisdag, onsdag, torsdag och idag lördag denna vecka. Skulle ljuga om jag sa att jag känner mig pigg i kroppen just nu.

Världsrekord i backlöpning

Årets största begivenhet löparmässigt är ju självklart inofficiella klubbmästerskapen i backlöpning den 4:e augusti. Banan är 2 km och går från Rambergets fot till dess topp, 70 höjdmeter längre upp. Som titelförsvarare är pressen nu stor när det börjar närma sig. Detta var anledningen till att jag gav mig ut på lite för ändamålet specifik träning idag. En liknande backe finns nära mig, från Delsjövägen upp till masten på Brudaremossen, 2,6 km med ca 90 höjdmeters stigning. När man springer uppför är det extra viktig att minimera vikt och energispill i form av stötdämpning, därför var jag oskodd. Tog tiden på sträckan mest för att ha ett utgångsvärde att sen förbättra, således ingen maxforcering. Det blev 10:51, strax över 4 minuter per kilometer.

Då jag inte känner till att någon annan tagit tid på just denna sträcka utnämner jag det därför till världsrekord och mig själv till världsrekordinnehavare, uppmuntrar även försök att slå denna tid. Krävs ingen kontrollant, tiden får stöttas av den enskildes heder. Banan är alltså asfaltsvägen ändå från Delsjövägen, till vänster vid kolonilotterna, korsande "åttan" sen följande asfalten tills man kommer upp på vändplatsen vid masten. Sista 200 meterna upp till masten är riktigt branta och tuffa. Hoppas kunna pressa ner tiden till under 10 min i alla fall.

Efter nysatt världsrekord unnade jag mig själv en stunds bad och vila vid Stora Delsjön innan jag tog på mig mina medhavda Five Fingers KSO och joggade hem genom skogen. 7 km barfota och 4 km med FF. Får nog bli riktiga skor imorgon efter tre dagar i sträck med FF eller barfota.

Distansintervaller

Nytt upplägg idag eftersom vissa skulle tävla imorgon och ville vara fräscha i benen tills dess. Kraftprovet i Trollhättan är det som hägrar, men jag står över. För att det skulle passa alla körde vi därför 4 km snabbdistans följt av nedjogg för dom som ville och pausjogg för dom som ville köra ytterligare en snabb 4:a. Blev bara jag och Olle som körde den andra och jag vek ner mig efter halva den andra. 3:16 i snitt på första, 3:30 på andra. Ska tilläggas att vi startade bägge på åttans högsta punkt så det blev ca 40 meter dropp på 4 km. Kändes som bra fart ändå, tills jag fegade ur. Men min filosofi är att på träning får man vika ner sig om man vill. Körde i VFF Speed utan att bli allt för stum i vaderna. 18 km totalt. Lugn dag imorgon med bara lite morgon/förmiddagsjogg, sen hårt igen på lördag och förhoppningsvis långt långpass, kanske Tahultsrundan, på Söndag.

Backintervaller med fothandskar

Vibram Five Fingers har blivit en riktig grej nu i löparvärlden. Man ser allt fler springa i dessa handskar för fötterna. Jag gillar det även om jag fortfarande kör ungefär hälften av all träning i vanliga skor, mestadels då tunna "tävlingsskor" i och för sig. Tror väl ändå att detta är en trend som till viss del kommer gå över men som kanske ändå kommer lämna kvar ett tänk att det faktiskt inte är skorna som gör löparen och att det nog är svårt att, som i andra sporter, typ cykling, bättra på resultaten med teknisk utveckling. Flertalet studier har visat att det är energieffektivare att springa barfota samt att det möjligen även är skadeförebyggande. Tror inte heller att skoindustrin behöver vara rädd att gå under, däremot tänka om lite och sluta älta ord som stötdämpning och stabilitet. Folk gillar att köpa grejer, så även jag.

Hur som, idag vart det i alla fall samma backpass på programmet som förra måndagen, tillsammans med Soffipropp och Anders And. 5x30'' + 5x1' backe på baksidan av Brudaremossen, jogg/gångvila på nervägen. Jag körde i ovan nämnda skor/handskar. Vet inte om det var skodonen eller dagsformen men jag stumnade inte alls lika mycket i benen idag. Riktigt trevligt pass i kvällsvärmen. Avslutade med 500 meter fjärilssim i Delsjön. Nä, nu ljög jag. 5 meter fjärilssim, typ. Även lite barfotalöpning på konstgräsplanen vid Skatås.

I morse var det morgonjogg, som faktiskt var riktigt trevlig och inte alls morgon-stel-trött.

24 km för dagen blev det. Inte en ovärd meter. Bra dag helt enkelt.

Tisdag = intervaller

Joggade till träningen utan att känna nåt spritt i benen direkt men det lossnade rätt så bra. 6x600 med riktigt jämn och fin fart, 1:57 på alla tre som gick uppför och 1:47 på alla tre som gick nerför. Sen 5x200 på 32, 32, 32, 33, 31. Obs, detta var i skogen så alltså inga exakta sträckor. 14 km totalt idag.

Vilodag

Vilodag idag. Kroppen kändes seg igår. I och för sig var det 30 grader varmt. Varmt idag också. Räknade bakåt och insåg att jag sprungit 11 dagar i sträck. Då kan man kanske behöva en vilodag. Kjell-Erik Ståhl körde enligt ett rykte 363 dagar i sträck en gång, och avstod sen enligt ryktet träning på den 364:e dagen för att han inte ville verka besatt. Har insett tidigare att det kan vara svårt att känna när man går in i överträning. Funderar för övrigt om det överhuvudtaget är bra att träna i sån här värme. Tidiga morgonpass eller sena kvällspass kanske är grejen just nu.

Blir kanske en riktigt lugn vecka med mer fokus på bad och glass.

Dagens citat står tidigare nämnde Strömstadlöparen Mikael Ekvall för. Ekvall kom tvåa på 30:44 i tufft motstånd i Strömstadmilen i helgen. Slog EM-klare, nyblivne svenske medborgaren Adil Boafif (SM-etta i Stockholm Marathon), men var en knapp minut bakom Sverigekenyanen Japhet Kipchirchir Kipkorir. På fråga från Friidrott.se om han såg Kipkorir framför mot slutet säger Ekvall, som som vanligt gett allt han haft: "Jag kommer inte ihåg något av de sista kilometerna." Tufft eller obehagligt? You decide.

Veckan

Nu har resultaten från Varbergsloppet kommit upp. Visade sig att jag var 6:a på 34:59. Nöjd med det i värmen. Eftersom dom främsta från Solvikingarna var efteranmälda missade vi vinsten i lagtävlingen. Konstigt att man inte kan vara med i lagtävlingen när man är efteranmäld, men det är mycket som är konstigt i världen.

Blev inget långpass idag. 12 km bastu istället. Oj, vad varmt, var nog över 30 grader när jag var ute. Fick slita för att hålla 4:45 fart. Blev ett dopp i tjärnen på det.

Veckan summerades till 107 km där ungefär en tredjedel var hårdlöpning eller "kvalitet" som man säger. Ganska nöjd. Var lockande att dra ut idag och smälla av en 3-milare för att kunna summera en riktig mängdvecka, fast med värmen var det ändå inte så lockande, och kanske är det bättre att vara lite måttlig och inte springa sönder sig inför nästa vecka som förhoppningsvis ska bli bra den också.

Race report Varbergsloppet 2010

Varbergsloppet var i år för första gången 10 km istället för kvartsmara (10,5 km). Klokt beslut att ändra tycker jag, detta då kvartsmara känns som en lite udda distans. Många vill nog hellre försöka att sätta ett pers på en kontrollmätt mil. Nu var dagens förhållanden i och för sig inte direkt inbjudande till rekordlopp. Riktigt varmt, ca 26 grader, stekande sol. Höll på att smälta bort under de 4 km jag joggade innan start. Inte för att jag direkt behövde en uppvärmning men hade nån idé om att jag skulle få igång svettningen i god tid. Vet inte om detta var så smart men så blev det. Satt i skuggan en stund och pustade och undrade hur fan detta skulle gå, inte ett uns av pepp nånstans. Bara en idiot som betalar 350 spänn för att plågas i värmen en dryg halvtimme. Men jag var i gott sällskap. Så jag tänkte att det är väl bara att bita ihop så är det snart över och då brukar man vara brutalt nöjd om man hållit ihop det mentalt. Valde att som sist köra utan klocka.

Här står jag och försöker se tuff ut före start

Start gick så tillslut. Öppnade relativt defensivt och hade väl ca 10 löpare framför mig efter första kilometern som rundade fästningen. Efter ytterligare nån kilometer bildades en klunga på 4-5 löpare som plogade fram och plockade löpare efter löpare framför. Vid första vätskan efter 3-4 km hällde jag en kopp vatten över huvudet, tänkte att det hjälper knappast att dricka på så här kort distans trots att det är varmt, gissar att man förlorar nån halvliter vätska på en dryg halvtimmes löpning i värme och det kan kroppen kompensera för utan att prestationen påverkas. Onödigt att stressa magen också.

Gick upp i tät i klungan och hörde på de andras andning när jag passerade att jag nog var den som faktiskt löpte lättast, detta visade sig var rätt då alla utom en strax släppte trots att jag egentligen inte ökade. Blev strax frånlöpt av denne som följde mig. Var sen ensam, vilket i och för sig inte stör mig så mycket. Ut på en runda runt kurorten, grus och bitvis lite skön skugga, sen sol igen och en backe som verkade hata mig. Sista 2 kilometrarna mot mål går längs havet och jag minns att dessa kändes evighetslånga sist när jag sprang här, för två år sedan, så även nu. Man ser målportalen vid något tillfälle och det ser ut som sjukt långt bort. Men det är bara att försöka sluta tänka och mala på. Här var det rätt mycket publik som hejade på vilket avleder lite från tröttheten. Försökte lyssna på applåderna om det var någon precis bakom men det var svårt att avgöra. Sist jag sprang här blev jag upphunnen och omsprungen av klubbkamraten Joakim ungefär här, med en knapp kilometer kvar. Jag hade en känsla av att han nog inte var långt bakom nu heller. Till skillnad från mig har han en spurt och att förlora en duell mot en klubbkompis är ju bland det värsta som kan hända. Så vid en liten sväng, kanske 3-400 meter från mål får jag syn på Joakim i ögonvrån och ser framför mig historien återupprepa sig, tror nog inte han var mer än 10-15 meter efter vid detta tillfälle. Gjorde ett taktiskt rätt val här (eller om det bara var reptilhjärnan) och drar på några steg, som om jag hade massa krafter kvar. Det hade jag nu inte, dessa steg var väl typ mina sista krafter. Men det funkade på så sätt att han släppte och jag kunde vingla in i mål med behållen placering och revansch för nederlaget 2008.

Här på upploppet passar jag på att klämma en finne på hakan

Inga resultatlistor uppe än och eftersom jag sprang utan klocka har jag inte ens nån tid att presentera. Tror att placeringen blev 5:e eller 6:e och tiden 35:00 +/- 15 sekunder, vilket jag, under förutsättningarna, faktiskt är 90% nöjd med. Höll ihop det bra och lyssnade inte till rösten inom mig som bara ville att jag skulle ge upp. Dessutom inte formtoppad för fem öre, hade redan innan loppet sprungit ca 80 kilometer denna veckan. Nästa batalj blir kanske redan på fredag, Kraftprovet i Trollhättan, som jag aldrig sprungit men hört ska vara vad namnet antyder med rejäla backar mot slutet.

Dubbelt igen

Riktigt skönt löpväder idag med lite regn och behaglig temperatur, runt 17 grader. Distans med klubben kl 18:00, 16 progressiva kilometrar, från 5:00 till strax under 4:00 i slutet. Ingen idé att vänta med nästa pass, så det körde jag kl 19:10. Återigen med bror och denna gången även brors flickvän som återhämtat sig mirakulöst från den sjukdom som hindrade henne från medverkan i måndags.

Efter lite uppvärmning körde vi en intervallstege på backigt terrängspår: 3', 3', 2', 2', 1', 1' med 1 minuts ståvila. Jag höll igen lite, dels eftersom jag egentligen redan kört dagens huvudträning och dels för att jag förhoppningsvis springer tävling på lördag. Både Anders och Sofia kämpade dock på exemplariskt. Riktiga talanger båda två.

Hux flux hade jag sprungit 25 km idag. Ingen direkt formtoppning inför lördag kanske, men imorgon blir det antagligen helvila. Återkommer förhoppningsvis på lördag med race report från en succé i Varberg.

Varbergs fästning

Hårt igår, lugnt idag

8 km terrängjogg, upp över Brudaremossen, in på Mountainbikespåret. Slog i tån. Fortfarande lite förkylningskänsla, håller igen, glider över stock och sten, funderar över hur det skulle kännas att springa 16 mil terräng. Fortsätter en bit motsols på milen, rundar badplatsen vid Härlanda tjärn, här luktar det grill. Varmt. Hemåt. Det var dagens lilla träning.

Typisk grill.

Tisdag och bra träning

Bra träning som rubriken säger. Vart lite osäker på kroppen då jag känt förkylningstendenser under dagen, lite frusen trots att det enligt termometern var 23 grader. Så jag gick in i passet förutsättningslöst. Klubbträning alltså. Och tydligen skulle det springas nedåtgående stege vilket är skönt psykologiskt tycker jag. 7',6',5',4',3',2',1' med 1' ståvila rakt igenom. På en rundabana av mest asfalt genom över delen av Sävedalen och en bit in i Delsjöområdet. Motlut på ca en kilometer där man klättrade ca 30-35 meter. Höll ganska jämnt tempo kompenserat för uppför/nerför: km-snitt: 7'@ 3:23, 6'@ 3:19, 5'@ 3:39, 4'@ 3:19, 3'@ 3:26, 2'@ 3:39, 1'@ 2:42. Sen några korta sprintar och sen barfotajogg hem nån kilometer genom skogen. Med uppvärmning ca 18 km. Bra pass med balanserad känsla. Hård känsla men ändå hanterbar, inte så att man bara ville att det skulle ta slut hela tiden som det kan vara ibland. Jag är ju för tillfället förespråkare av att inte alltid springa huvudet av sig ens när det är kvalitetsträning. Sparar det till tävling. Såg för övrigt Without limits idag, en av filmerna om Steve Prefontaine, som verkligen var av uppfattningen att löpning är smärta och den som kan uthärda smärtan bäst vinner. Bra film även om den var lite typiskt amerikanskt sentimental tycker jag. Såg den i 12 delar på youtube med spansk undertext. Hård kille ändå, den där Steve Prefontaine. Fast Lasse Virén vann ju faktiskt 5000 på OS 1972, och var var Prefontaine, jo fyra, så lite överdriven är ändå kulten kring Prefontaine, samme Virén vann för övrigt även 10 000 meter på samma OS och upprepade dubbeln på OS 1976.

Prefontaine framför Virén i 5000-finalen vid OS i München 1972.

Måndag och dubbelpass

Uppe i ottan, nåja, innan nio i alla fall och körde morgonjogg lite kors och tvärs i skogen. Första hundra metrarna undrade jag hur sjutton det skulle kunna gå att springa på påkarna det kändes som jag hade till ben. Men som jag skrivit tidigare så mjuknar benen bara jag tar det lite lugnt i början och är snäll mot dom. Har märkt att jag gillar att springa upp på Brudaremossen, för det blir automatiskt att jag kommer dit. Fin utsikt i alla fall från det gamla sopberget.

På kvällen skulle jag agera tränare åt bror med flickvän som tror att dom ska springa Göteborgsvarvet nästa år. Vi får väl se hur det går med det. Tydligen ska det finnas en hemlig blogg där dom plitar ner sin hemliga träning. Hur som helst dök endast brorsan upp då Sofia var sjuk (typ). Han var självklart sjukt dålig på att springa men kämpade ändå på bra. Backar uppför baksidan av Brudaremossen blev det, fem korta och fem ända till toppen. Således 20 km på en sketen måndag. Och om jag ska vara ärlig mot mig själv är jag faktisk lite öm runt benet i foten där jag hade stressfrakturen. Möjligt att jag trappat upp träningen lite för fort. Planen är ändå att ta det hyfsat lugnt fram till lördag då det förhoppningsvis kan bli ett nytt pers på 10 km gatlopp. Det förra är inte bättre än 35:13 från Falkenbergs stadslopp förra året så det borde jag kunna slå även på en dålig dag i för varmt väder.
Tjipp.

Söndag, produktplacering och veckosummering

Ja, då blev det en vecka av dessa dagar till slut. Upp över 100 km för första gången sen innan skadan, 102 om ja ska vara exakt. Avslutade veckan med ett variationsrikt långpass i mina nya VFF Speed som jag publicerar bild på och positiv recension om nedan, i hopp om sponsring. Sen också en bild på min nya favoritmat som jag också hoppas på sponsring av.

Nöjd är jag med veckan då den inneburit ytterligare en uppskruvning av mängden, dock med lite nedskruvning av hårdpassen, lite pga värmen och lite pga att det bara blev så. Ett hårt pass i tisdags som jag redan berättat om, intervaller i olika längd i värmen med bra sparring av Jocke, Olle och Ragnar. Körde dock på lite väl hårt här, då jag kände mig riktigt spak dagen efter och fick helvila. Kanske hade nåt 24-timmarsvirus som hade brutit ut ändå, vem vet. På't igen på torsdagen med halvsnabb distans, så gott det gick i värmen, fortfarande inte helt hundra i kroppen dock. Två kortisar på fredagen. Skippade lördagsintervallerna och körde ensam terräng på morgonen, i VFF plus någon km helt barfota, för att istället åka på bad och grillutflykt. Idag söndag blev det långpass för första gången på länge, ville testa mina ny VFF Speed som jag hämtade igår. VFF:s nya modell är nåt slags mellanting mellan vanliga VFF och racing-flats. Första modellen som designats specifikt för löpning. Skillnaden, förutom den på bilden synliga snörningen, är att sulan är lite tjockare och uppbyggd med tanke på ett löpsteg. Var lite skeptisk i början då lite av själva grejen med VFF försvunnit, barfotakänslan. Men ändå positiv då jag inte bara springer barfota eller i VFF utan ibland även i vanliga skor. VFF Speed fyller därmed ut glappet mellan skor och klassiska VFF, typ KSO/sprint/classic. Man kan dundra på lite hårdare på stigar och grusvägar utan att bry sig lika mycket om vassa stenar. Postivt även att dom var väldigt mjuka och sköna inuti. Negativt att dom var lite för tjocka och varma, den tjocka plösen hade jag kunnat vara utan och funderar jag på att dissekera bort. Funderar även på att skaffa tåstrumpor att ha inuti eftersom dom annars kommer lukta apa efter några gånger och man måste förvara dom instängda i garderoben för att inte dö av lukten.

Sprang 14 km teknisk trail med dom, kom ut vid Kåsjöns badplats och tog av till barfota och körde ~6km helt barfota bort till parkeringen ovanför Bertilssons stuga, sen tog jag på dom igen och dundrade grusvägarna raka vägen hem med lite högre fart, eftersom jag började bli törstig och hungrig. 27 km i 4:55-snitt där första (trail)-halvan gick i 5:30-snitt och sista 6-7 kilometrarna till stora delar gick i sub-4:00-fart. Ett tag sen jag kände post-långpass-mattheten och man dricker typ 2 liter saft och går och lägger sig. Men nu är jag uppe igen och festar till det på Nutella och kaffe, allt vad en löpare behöver. Imorgon en ny vecka som innebär semester och utflykter och förhoppningsvis lite träning och förhoppningsvis 10km tävling, i form av Varbergsloppet, på lördag. 350 spänn vill dom ha av en, om man inte föranmält sig, för att få springa en mil, jo jag tackar, vissa profiterar på den så kallade löparboomen. Sist jag var där var det dock fina priser, jag vill minnas att segraren vann en hink med bilvårdsprodukter från den lokala macken. Världen är fan ur led! Men jag försöker hålla humöret uppe ändå. Varsågod, helt gratisa foton:

Fredag

Fredagen tvingade upp mig på morgonjogg eftersom det vankades AW på kvällen och därmed osäkerhet angående kvällsträning. Svårt stel i benen linkade jag iväg 3 minuter efter uppvaknande. Men man mjuknar upp. Tog femman och vek sen av för en extra tur uppför slalombacken på Brudaremossen. Fem sekunder till att njuta av utsikten och sen fortsättning ner på andra sidan, tillbaks på femman och hem. Ca 7 km totalt. Sen sista jobbdan innan semester. Sen after work. Hemma strax efter tio på kvällen. Men man kan ju inte slösa bort en så fin kväll på att sitta inne så det blev några km sent nu på kvällen också, typ 6. Imorgon mer löpning och kanske lite utflykt. Sommar, sommar, sommar.

Distanstorsdag

16 km i FFV/barfota, hyfsat snabbt en bit i mitten, runt 4 blankt i 6-7 km på milspåret. Nedjogg barfota upp och ner för brudaremossen och hem grus/skogsstig. Inte helt hundra i kroppen, lite ont i magen och lite seg. Men trägen vinner, bara att harva på.