I princip helvila idag. Lite transportcykling, 8km x 2 (som varje dag). I övrigt inte mycket rörelse. 11 timmar datorjobb med projektarbete, måste vara färdigt på fredag för på måndag börjar sommarjobbet. Bra känsla i foten nu på kvällen. Funderar på att inte förstöra denna känsla direkt med att springa 5-6 km utan kanske vänta nån dag till, kanske ända till på lördag (hör och häpna) för att se om jag kanske kan komma ut på en riktig löptur för första gången på över tre veckor.
Läste lite om Mark Allens träning i Lore of running. Intressant resonemang om olika faser, bl a en "patience"-fas och hur han ansåg att man ackumulerar trötthet när man tävlar och att det till slut bryter ned kroppen. Detta var väl inte direkt något nytt under solen och jag brukar inte tro speciellt mycket på några träningsformler, tror oftast att de fyller samma funktion för människor som religion gör: Nåt att samlas runt och tro på och låtsas att det finns mening och ordning i en värld som kanske bara är ett kaos. Men han verkar ju i alla fall ha nått framgång med sex Hawaii Ironman-segrar.
Tänker oftast annars att man blir bra på det man tränar. Inte konstigare än så. Men det kanske ändå är lite mer till det än så ändå. För tillfället tror jag mycket på att enskilda pass inte ska vara för tunga, att man ska lära sig att det är lätt att springa, inte tungt. Men det där är en pendel inom mig, ett tag tänker jag att träning ska vara lätt och lustdriven. Sen har jag en period där jag tänker att det mest handlar om att bita ihop. Sista tiden, när jag inte kunnat springa själv, har jag kollat mycket på andra som springer eller joggar. Det finns många olika stilar, dom flesta ser grymt ineffektiva ut, dom sliter grymt mycket för att knappt ta sig framåt. Plågade ansiktsuttryck.
Själv peppar jag inför att komma igång igen, jag ser det som en kamp mellan det goda och det onda. Det onda har slagit sig ned i min fot och måste fördrivas med heligt vatten och böner. Sen blir det träningsdisciplin hela sommaren för att hålla djävulen stången.
1 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar