Stockholm halvmarathon

Ytterligare ett lopp är lagt till handlingarna. Tanken idag var att jag skulle gå ut riktigt defensivt och kanske till och med löpa första km på strax långsammare än planerad snittfart som jag hade tänkt skulle vara ungefär 3:35/km vilket skulle ge strax under 1,16:00. Från början hade jag väl drömt lite om sub 1,15 men erfarenheten från Stockholm förra året var att det inte är en jättesnabb bana faktiskt. Inga stora höjdskillnader men man klättrar upp och ned dom där 27 meterna några gånger. Så enligt min uträkning skulle jag springa på 1,15:40.

Till uppvärmning blev det bara lite hopp på stället och en 50 metersjogg fram till elitfältet när dom släppte på oss som stod i startgrupp B. Vi försökte för övrigt seeda upp oss till A men det blev kalla handen. Gränsen var tydligen att man skulle gjort 1,12 på halvmara eller 2,35 på helmara vilket funktionären stenhårt hävdade att alla som stod i A hade gjort. I think not.

Kom i alla fall fram bra när dom släppte på och startade därmed med elitfältet ändå. Försökte sen enligt plan hålla igen så mycket jag bara kunde första km. Men när man av tävlingsnerver har en puls över 120 redan innan start är det svårt. Resultatet blev att först gick på 3:17, enligt GPS. En GPS som i och för sig idag visade inte så exakt, antagligen pga höga hus och många svängar på banan. Totalt visade den att jag sprungit 21,6 km och där tror jag faktiskt mer på banmätarna. Så jag får nog lägga på några sekunder per km. Men 3:20 kan nog första ha gått på och det finns ju faktiskt inte en chans i helvetet att jag helt plötsligt håller en fart i 21 km som jag förra veckan inte lyckades hålla på 10 km bana. Hur som helst är det kul att springa fort och det ändamålet i sig är ju inte att förringa.

Hittade en klunga som avverkade första 5km (enligt officiell tid) på precis över 17 minuter, vilket fortfarande är åt helvete för fort. Skvallrades dock lite om att denna klocka satt för tidigt, och om man kollar på lite olika folks mellantider kan man se att första femman för de flesta faktiskt gått lite fortare än man förväntar sig att bara startrusningen ska åstadkomma. Hängde ändå i klungan då jag faktiskt mer och mer börjat uppskatta klunglöpning, förut kunde jag uppleva det som lite stressande. Farten bedarrade väl något men milen passerades ändå på strax under 35 minuter, en tid som jag förra sommaren skulle varit helnöjd med på ett 10-kilometerslopp. Hade väl inte riktigt den avslappnade känslan där som jag hade hoppats ha vid 10 km men helt slut var jag heller inte.

Efter 12-13 km började jag känna av magen lite och blev lite rädd att jag skulle vara tvungen att bryta alternativt göra toa-paus i buskarna av den anledningen. Sprang och spanade lite efter lämpliga buskar och funderade på hur snabbt man egentligen kan skita utan att göra en Mikael Ekvall. Som tur var gav detta dock med sig efter en stund och krafterna började faktiskt återkomma lite efter en denna lite tunga period. En positiv sak jag upplevde var faktiskt detta, att så fort jag bara sänkte farten något så var det helt plötsligt ganska lätt att löpa. Detta faktum inbillar jag mig beror på min ganska gedigna träning i år som gjort musklerna riktigt uthålliga och tröttheten är därför mest en funktion av mjölksyrahalt i blodet. Om jag ligger precis på tröskeln innan mjölksyran stiger så är det lugnt men så fort jag går över denna blir det tungt, backar jag ansträngningen lite så återkommer krafterna direkt. Det är i alla fall min lilla förklaringsmodell. Kontentan är alltså att jag tror att jag ökat min uthållighet mer än vad jag ökat min syreupptagningsförmåga. Detta är något som stämmer med att t ex mina tider på 1000-metersintervaller inte är så värst mycket bättre än i fjol men att tävlingsresultaten är relativt mer förbättrade ju längre sträckorna blir. Vilket ju är bra i och med att jag tränat lite mer marathoninriktat.

Hur som helst så tryckte jag på så mycket jag kunde sista biten och gick i mål på nytt pers med 51 sekunder och nästan två minuter snabbare än samma lopp i fjol: 1,15:30. Sätter man pers måste man vara nöjd och det är jag. Funderar bara lite på hur mycket snabbare det hade kunnat gå om jag hållit lite mer jämn fart. Borde ju ändå vara det bästa tänker jag, eller? Nu tappade jag ca 2 minuter på andra halvan.

Här mina femmor:

5k 17:07 17:07
10k 34:57 17:50
15k 53:10 18:13
20k 1:11:47 18:37
Mål 1:15:30 3:43
Så det var ju inte så jättefint. 15-20km ursäktas av två rejäla backar, men ändå... hemläxa på det. Men jag höll i alla fall placeringen.

Det var det. Imorgon bitti blir det lugnt långpass. God natt!