DM 10 000

Så den primala drivkraften tog över och det blev att jag sprang barfota ändå. Tejpade yttersta tre tårna som blev lite skadade sist på 5000 meter. Ingen känning i foten idag. Det var nog inget i tisdags heller, bara paranoia. Hade med mig skorna till vallen och beslutet kom i omklädningsrummet. Skippade klocka också. Rena stenåldersracet.

Sen 15 minuter av tävlingsnerver och svara på frågor. -Jo, jag ska springa barfota. -Ja, det var jag som fick en stressfraktur sist jag skulle göra det. -Varför jag gör det? Den frågan hade jag inget riktigt bra svar på.

Så lite om själva loppet. Jag tänkte att 80 sekunder per varv låter jämnt och fint. Nu hade jag ju i och för sig ingen klocka men det brukar stå nån och ropa åtminstone efter första varvet.

Tog det lite väl lugnt i starten hamnade bland de sista i det ca 15-hövdade a-heatet. Blev lite stressad då jag kände att det gick för sakta där och jag såg att en liten klunga drog ifrån där framme. Drog därför om hela andraklungan innan första varvning som gick på 78. Hamnade därefter tillsammans med MAIK:arna Alexander Nilsson och Haile Abay som jag hade lite koll på resultatmässigt och borde ligga ungefär på min nivå fast det är lite svårbedömt då dom snarare är medeldistansare. Gick även om dom och drog ett tag innan dom båda två gick om mig och gick ifrån. Lät dom löpa och tänkte att dom kroknar nog så småningom, nog vana vid kortare distanser.

Upp i ryggen fick jag istället några andra flåsare som jag i efterhand identifierade som Mikael Eriksson från Hälle och min norske kamrat Anders Einum, möjligen någon till. Vände mig aldrig om utan körde på rakt fram. För mig känns det inte som jag tjänar så värst mycket på att ligga i rygg på nån. Det var i princip vindstilla och i de ca 18 km/h jag löpte i känns inte vindmotståndet som nån reell faktor. Så det är nog mer psykologiskt och där trivs jag ganska bra med att se var jag sätter fötterna.

Till slut var det bara jag och Anders kvar och då bestämde han sig för att gå om och lämna mig. Han fick några sekunder och och låg där sen stabilt ända in i mål där han blev 5 sekunder före mig på 33:31.

Andra halvan gick 16 sekunder långsammare än första som gick enligt 80 s/33:20-schema.

För övrigt fick jag rätt om medeldistans-MAIK:arna. Alexander bröt efter 5000 och Haile kroknade rejält med 3-4 varv kvar, jag susade förbi honom med 1 eller 2 varv kvar.

4:a totalt på 33:36 efter Göran Sander på 32:29 (?), Daniel Lund, Trångsviken (utom tävlan) och Anders Einum, Norge (också utom tävlan). Således tvåa på DM.

Är mycket nöjd även om jag inte klarade 33:20-schemat (och inte heller årsmålet <33 min), stabil och fokuserad löpning där jag aldrig hade några egentliga hjärnkriser eller tankar på att bryta. Det är väl ungefär så där bra jag är just nu. Valet att löpa barfota är jag nöjd med, lite stum i vaderna, men det hade jag nog varit med tunna skor också. Har en blodblåsa på utsidan av vardera fot men det går nog över snabbt.

Det var det.